Innehåll

Klicka på länkarna nedan om det är ett specifikt ämne du vill läsa mer om. 

Hur sårbart är Skanör-Falsterbo för klimatförändringar?

   - Vallen

Kan det här hända?

   - Scenarion för framtidens klimat (RCP)

   - Scenarion för framtidens samhälle (SSP)

   - Havsnivåhöjning i olika scenarier

   - Backafloden: Katastrofstormen 1872

Hur skiljer sig de två berättelsernas världar?

   - Scenario: Konflikt

   - Scenario: Samarbete

Vad finns det för strategier för klimatanpassning idag?

   - Försvar, attack och reträtt - olika strategier för kustskydd

   - Skyddsvall

   - Planerad reträtt

   - Flexibel markanvändning (flexmark)

   - Evakueringstorn

   - “Pålpalatset”

   - Myndigheten för klimatanpassning

   - Nollvisionen

   - Beredskap och civilförsvar

Begrepp

   - Klimatneutralitet

   - Flyttstöd & Hemförsäkring

   - Akvaponik

   - Flommen

   - Ålgräs

Hur sårbart är Skanör-Falsterbo för klimatförändringar?

Skanör-Falsterbo är ett särskilt låglänt område i den sydvästra delen av Skåne som redan idag är drabbat av översvämningar. I takt med klimatförändringarna kommer havsnivån att stiga och stormar bli kraftigare och mer frekventa. Detta innebär att Skanör-Falsterbo kommer att bli ännu mer drabbat av översvämningar i framtiden. Vellinge kommun har därför föreslagit ett 23 km långt översvämningsskydd runt Falsterbonäset för att skydda befintlig bebyggelse och invånarna i området. Skyddet är tänkt att vara en kombination av invallningar där merparten av skyddet kommer bestå av jordvallar men vissa delar kommer även att bestå av murar och befintliga sanddynor.

Vallen

Likt många andra stora infrastrukturprojekt är vallen i Skanör-Falsterbo en vattendelare. Lite förenklat finns det tre huvudkritiker från invånare och experter.

Den första menar att vallen riskerar att förstöra värdefull natur. Vellinge Kommun har under en lång tid varit indragna i en domstolsprocess gällande byggandet av vallar runt Skanör-Falsterbo. En första ansökan till Mark-och Miljödomstolen beviljades till stora delar. Dock fick Vellinge Kommun avslag på sin begäran att bygga vallar på ljungen, en del av Näset som är klassat som Natura 2000-område, vilket betyder att EU anser området vara extra värt att beskydda. Både kommunen och Länsstyrelsen Skåne överklagade detta beslut till Mark- och Miljööverdomstolen, kommunen för att de vill ha tillåtelse att bygga även på ljungen, och Länsstyrelsen för att de tyckte att det var fler sträckor av vallen som gjorde intrång på skyddade naturområden. I skrivande stund håller domstolsförhandlingarna på att avslutas och ett slutgiltigt besked gällande tillståndet kommer att komma snart. Vellinge Kommun har även planerat att börja bygga provvallar på tillåtet område för att testa konstruktionen och dess påverkan på landskapet. Här kan du läsa mer om processen.

Den andra menar att vallen är otillräcklig. En grupp, med områdets golfklubbar i spetsen, menar att det vore bättre om barriären lades utanför kusten, till havs. På så sätt skulle hela näset omgärdas av vall, medans golfklubbarna idag ligger utanför vallen. De menar även att vallens nuvarande sträckning skulle förstöra deras utsikt och ge förbipasserande insikt i deras hem. Motståndare till “golfklubbsförslaget” menar att kostnaderna, både för naturen och för kommunkassan är för stora, samt att en vall på land ger bättre skydd då vågorna redan förlorat kraft när det sköljer in. De vill också vänta på mer kunskap om framtidens behov och ny teknik som kan göra en yttre vall bättre. Klicka här för att läsa en SVT-artikel där den här sidan hörs. 

Den tredje linjen menar att vallbygget innebär att Skanör-Falsterbo låser in sig i en falsk trygghet. Det finns en risk att vallen är otillräcklig för en riktigt stor och långvarig storm, och de här grupperna menar att det finns en risk att människor väljer att inte evakuera eller inte förbereder sig för att vallen kommer skydda deras hus. De menar även att det kan vara oansvarigt att fortsätta bo på näset på lång sikt, då de nuvarande prognoserna visar att förutsättningarna kommer bli värre över tid. Istället rekommenderar de starka evakueringsprotokoll och planerad reträtt (se nedan).

Kan det här hända?

De båda scenarierna i vandringen är baserade på senaste klimatforskningen från FN-organet Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). För att utforska framtidens klimat tar de fram scenarier för hur mycket den globala uppvärmningen kan komma att öka (RCP) och hur den skulle påverkas av samhällets utveckling (SSP). Vår intention med att grunda vandringen i dessa framtidsscenarier är (precis som för IPCC) inte att säga att de kommer ske på det ena eller andra sättet, utan snarare att peka på hur de klimatpolitiska beslut som vi tar idag och under de kommande årtiondena inte bara påverkar hur världen ser ut när besluten tas, utan även får reella konsekvenser längre fram i tiden. Genom att dela upp vandringen i två olika scenarier, ett präglat av samarbete och ett av konflikt, vill vi med andra ord slå ett slag för vikten av koordinerat, strategiskt och långsiktigt klimatanpassningsarbete. Vi vill även öppna upp debatten gällande klimatanpassningsstrategier och skapa en grund för samtal om hur vi vill nå ett fossilfritt och klimatanpassat samhälle.

Scenarion för framtidens klimat (RCP)

RCP står för Representative Concentration Pathways och är en modell som beskriver sju olika potentiella scenarier för hur mängden växthusgaser i atmosfären kommer utvecklas under åren fram till 2100. De speglar allt från en framtid där vi snabbt lyckas minska utsläppen av växthusgaser och sedan konsekvent håller dem nere till en framtid där vi helt struntar i att minska våra utsläpp och fortsätter att öka våra utsläpp under hela 2000-talet (och även flera andra möjligheter mellan dessa två ytterligheter). De är döpta efter den mängd strålningskraft (det vill säga skillnaden mellan jordens inkommande och utgående energi) i Watt per kvadratmeter som de globala utsläppen leder till år 2100.

RCP 1.9: De globala utsläppen minskar i linje med Parisavtalets riktlinjer vilket leder till en global temperaturökning på under 1.5 grader år 2100.

RCP 2.6: Koldioxidutsläppen minskar från 2020 och når noll år 2100. Metanutsläppen halveras i förhållande till mängden år 2020. Detta leder till en global temperaturökning på under 2 grader år 2100.

RCP 3.4: Ett mellanting mellan den striktare RCP 2.6 och de högre utsläppen i RCP 4.5. Leder till en global temperaturökning på 2.0 -2.4 grader år 2100.

RCP 4.5: Ytterligare ett mellanscenario, fast lite mer dramatiskt. Utsläppen av växthusgaser når sin topp under 2040 och minskar sedan. Koldioxidutsläppen måste minska senast 2045 för att vid år 2100 ha halverats i förhållande till mängden utsläpp år 2050. Leder till en global temperaturökning på mellan 2.0 -3.0 grader. Flera växt-och djurarter kommer att ha svårt att anpassa sig till detta och de andra högre RCP-scenarierna.

RCP 6.0: I detta scenario når utsläppen sin topp under 2080 och minskar därefter.•RCP 7.0: Utsläppen ligger kvar på den mängd de gör idag under hela 2000-talet.

RCP 8.5: Utsläppen fortsätter öka under hela 2000-talet. Detta scenario används som ett katastrofscenario och anses vara relativt osannolikt.Det kan dock inte avskrivas helt eftersom klimatforskarna inte till fullo vet vilka konsekvenser ökade utsläpp och en högre global medeltemperatur kan få. Detta scenario resulterar i en global temperaturökning på 5 grader eller mer.

SMHI har även sammanfattat de olika RCP scenarierna, här.

Scenarion för framtidens samhälle (SSP)

SSP betyder Shared Socioeconomic Pathways och är en modell som är tänkt att utöka och nyansera RCP-modellen. SSP-modellen har också tagits fram av IPCC. Den består av fem olika scenarier som är kopplade till de sju RCP-scenarierna. Skillnaden mellan RCP och SSP är att RCP-modellen endast tittade på utsläpp och totala energinivåer, medan SSP-modellen istället fokuserar på att skapa socioekonomiska berättelser kring de globala samhällen som olika typer av klimatpolitik kan leda till. De fem SSP-scenarierna befinner sig på olika platser i en graf. Den ena axeln beskriver hur stora utmaningar som klimatpolitiken möter gällande mängden utsläpp av växthusgaser. Den andra axeln beskriver hur stora utmaningar som klimatpolitiken möter gällande anpassningen av samhället till redan existerande konsekvenser av klimatförändringarna. SSP-modellen tar även upp projektioner för hur världen kan komma att utvecklas över det kommande århundradet gällande till exempel storlek på den globala befolkningen, urbanisering, BNP per capita och energianvändning. I ljudvandringen Farväl Falsterbo bygger samarbetesscenariot på SSP1 och konfliktscenariot på SSP3.

SSP1 ("Hållbarhet”): Karakteriseras av låga utmaningar för både minskning av utsläpp och klimatanpassning. Världen rör sig sakta men säkert mot en mer hållbar framtid. Planetens resurser börjar användas på ett mer hållbart sätt, utbildningsnivån ökar och hälsan förbättras på en global nivå. Jämlikheten mellan individer och länder ökar och fokus flyttas från ekonomisk tillväxt till mänskligt välmående. Kopplat till RCP 1.9 -2.6.

SSP2 (“Mellanvägen”): Sociala, ekonomiska och teknologiska trender avviker inte i någon större grad från hur det sett ut historiskt. Utveckling och inkomst fördelas ojämnt. Institutioner på global och nationell nivå arbetar mot en mer hållbar värld, men det går väldigt långsamt. Miljön och klimatet tar skada, men på det stora hela minskar intensiteten i resurs-och energianvändning. Befolkningen på planeten ökar fram till mitten av 2000-talet och planar sedan ut. Det finns fortfarande utmaningar med att minska befolkningens och planetens utsatthet när det kommer till olika samhälleliga och klimatrelaterade förändringar. Kopplat till RCP 3.4-4.5. Detta scenario ses av forskarna som sannolikt.

SSP3 (“Regionrivalitet”): Ökad nationalism, regionala konflikter och oro kring säkerhetsfrågor leder till att länder fokuserar på inhemska eller regionala frågor. Intresset för att driva ambitiös klimatpolitik minskar och säkerhets-och försvarspolitiken hamnar istället i fokus. Länder väljer att se till sina egna energi-och matsäkerhetsbehov, vilket gör att det bredare globala utvecklingsarbetet avstannar. Teknologisk utveckling och utbildningsfrågor får minskade ekonomiska resurser och den ekonomiska tillväxten planar ut. Redan existerande ojämlikheter kvarstår eller ökar. Eftersom det inte finns ett intresse av att ta itu med globala klimatproblem blir miljöpåverkan starkt negativ på vissa platser. Kopplat till RCP 7.0. Detta scenario ses som osannolikt.

SSP4 (“Ojämlikhet”): Stora ojämlikheter i ekonomiska investeringar och politisk makt.Vissa grupper har betydligt större tillgång till resurser än andra, vilket leder till ökad ojämlikhet både inom och mellan länder. Detta skapar en klyfta mellan en högteknologisk internationell överklass som arbetar i kunskapsbaserade arbetssektorer och bidrar till den globala ekonomin, och flera lågteknologiska samhällen som arbetar i fysiskt tunga lågteknologiska sektorer. Samhällets sammanhållning minskar och upplopp och social oro blir allt vanligare. Den teknologiska utvecklingen är hög hos den globala överklassen. Överklassen har tillgång till flera typer av energikällor, både fossila och fossilfria medan de lågteknologiska arbetarklasserna är helt beroende av de fossila bränslena. Klimatpolitiska åtgärder fokuserar främst på de lokala problem som uppstår i medel-och överklassområden. Detta scenario ses som osannolikt.

SSP5 (“Fossildriven utveckling”): Globalt fokus på marknadsbaserade teknologiska lösningar på klimatproblemen. Globala marknader integreras mer. Stora investeringar inom hälsa, utbildning och institutioner görs för att bidra till högre levnadsstandard hos befolkningen. Samtliga dessa investeringar finansieras via ökad exploatering av fossila energikällor, och människor världen över börjar leva allt mer resurs-och energiintensiva livsstilar. Den globala ekonomins tillväxt ökar snabbt samtidigt som befolkningen först når en topp och sedan minskar allt mer under århundradets gång. Lokala miljöproblem som luftföroreningar löses på teknologisk väg. Så kallad geo-engineering (att på teknologisk väg manipulera jordens klimat eller natur) börjar ses som lösningen på klimatproblematiken. Kopplat till RCP 8.5. Detta scenario ses som väldigt osannolikt.

För vidare läsning:

• SMHI har även sammanfattat de olika SSP scenarierna, här.
• Läs en vetenskaplig artikel (engelska) om de olika SSP scenarierna genom att klicka här.
• Om du vill läsa mer om energi, markanvändning och utsläpp i relation till SSP-modellen (engelska), klicka här.
• Här kan du läsa mer om hur SSP-scenarierna relaterat till litterära fiktiva berättelser om klimatframtider (engelska).

Havsnivåhöjning i olika scenarier

 Datan gällande havsnivåhöjningen och extremvattenhändelserna i vandringen är tagna från SMHIs klimatdatabas, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps (MSB) projektioner gällande högvatten i Falsterboområdet och IPCCs interaktiva databas.

Den globala havsnivån har de senaste decennierna höjts snabbare än den har gjort på flera tusen år. Detta sker på grund av mänskligt orsakad klimatförändring. Att havsnivån stiger allt snabbare beror på två faktorer. Dels tar havet mer plats ju varmare det blir och dels gör smältande isar och glaciärer till att mängden vatten i haven ökar. I Sverige upplevs dock havet stiga olika snabbt på olika ställen. Detta beror på att norra delen av Sverige fortfarande håller på att höjas efter den senaste istiden. I södra Sverige har dock landhöjningen saktat in, och därför når vattnet högre där. Havsnivåhöjning kan få flera konsekvenser. Utöver de faror med extremvattenhändelser som tas upp i vandringen kan även en högre havsnivå bidra till att saltvatten läcker in i brunnar och sjöar, vilket minskar kvaliteten på dricksvattnet och kan leda till konflikter. Havsnivåhöjningen kan också bidra till erosion, det vill säga att vattnet drar med sig sand ut, vilket gör att strandområden och kustlinjer förändras, något som påverkar både människor och natur. Hur mycket havsnivån höjs i Skåne beror på hur mycket växthusgaser som släpps ut under de kommande decennierna, och där med vilket RCP-scenario som vi landar i. Vi kan med andra ord få allt från en höjning på 55 cm till en på 94 cm beroende på hur snabbt och effektivt vi minskar våra utsläpp.

Läs mer om SMHI:s projektioner för framtida vattennivåer genom att klicka här.

Backafloden: Katastrofstormen 1872

Natten till den 13e november 1872 drog en storm in över Östersjön. I efterhand kom den att kallas för Backafloden, även om det inte är helt klart varför den fick det namnet. Backafloden översvämmade stora delar av västra och sydvästra Östersjön och orsakade stora skador längs Tysklands norra kust, Danmarks östra kust och Sveriges södra kust. Under dagarna före den 13e november hade det blåst starka vindar, vilket hade lett till att vattennivån i Östersjön hade ökat. Vinden gick först från en sydvästlig riktning, vilket gjorde att stora mängder vatten pressades upp mot Östersjöns östra kust. Efter ungefär en dag slog vinden om till motsatt riktning, vilket gjorde att allt det vatten som hade samlats längs den östra kusten nu istället rusade i motsatt riktning, ned mot sydväst. I takt med att stormen drog in och vindarna ökade i styrka pressades vattnet och vågorna upp allt högre. Resultatet blev en katastrof för de boende runt Östersjön. I Skanör-Falsterbo stod vattnet ungefär 2.4 meter över medelvattennivån, vilket ledde att landförbindelsen skars av, fyren översvämmades och flera båtar gick förlorade. I Simrishamn, Skillinge och Ystad slog stora vågor sönder fartyg, krossade hus och släpade ut människor till havs. Totalt runt hela Östersjön dog 271 personer. 2885 byggnader förstördes och 15 160 människor blev hemlösa. Backafloden ägde rum i en tid när havsnivåerna inte stigit markant på grund av klimatförändringar. Havet idag ligger högre än det gjorde då och vattennivån kommer att fortsätta höjas, även om vi lyckas eliminera våra utsläpp av växthusgaser helt. Detta betyder att extremvattenhändelser som Backafloden kommer bli allt vanligare och något som måste tas med i beräkningen när klimatpolitiken utformas.

Läs en vetenskaplig artikel om hur Backafloden och andra historiska stormhändelser kan användas som underlag vid riskanalys, genom att klicka här.

Hur skiljer sig de två berättelsernas världar?

Det finns oändligt många möjliga framtider, och varje beslut vi tar idag påverkar vilken framtid vi får. I Farväl Falsterbo kan lyssnaren uppleva två möjliga framtidsvärldar.

Scenario: Konflikt

Kärnan i detta scenario är att de konflikter som vi ser idag—mellan grupper, länder och ideologier—intensifieras och försvårar utvecklingen av ambitiös klimatpolitik. Det bygger på SSP3 (se ovan). I denna värld har den ekonomiska tillväxten avstannat, regionalismen och nationalismen ökat och samarbetet både inom och mellan länder brutit samman. En ekonomisk kris i slutet av 2020-talet gör att de socioekonomiska klyftorna i Sverige ökar i snabb takt. En allt större växande grupp människor börjar efter det att propagera för ekonomisk tillväxt framför klimatomställning, vilket gör att den redan påbörjade klimatomställningen saktas in. Den splittrade debatten gör att regionalismen ökar i Sverige, eftersom olika kommuner vill ha rätt att bestämma över sin egen ekonomi och klimatpolitik. Krav på ett mer federalt inriktat politiskt system blir starkare och slutar med att riksdagen runt år 2035 lagstiftar om att ge de olika kommunerna större självstyre. Den nationella samordningen i Sverige bryter samman och det blir svårare att röra sig mellan olika kommuner, län och regioner. Det ökade federala styret gör också att arbetet för att motverka klimatförändringar på en nationell nivå strandar totalt. Vissa socioekonomiskt starka kommuner i klimatmässigt utsatta områden använder sin ökade egenmakt till att försöka genomföra storskaliga högteknologiska klimatanpassningsprojekt. Andra mindre socioekonomiskt bemedlade kommuner väljer istället att fokusera på att ökad ekonomisk tillväxt genom investeringar i lågteknologiska arbetsbranscher för att försöka sysselsätta så många som möjligt.

Scenario: Samarbete

Kärnan i detta scenario är att människor och organisationer är villiga att kompromissa för att ta fram gemensamma lösningar på klimatförändringarna. Detta scenario bygger på IPCC:s scenario SSP1 (se ovan). Kriget i Ukraina gör att politiker och medborgare gemensamt får upp ögonen för den komplexa problematik som ett fossilt beroende samhälle för med sig. Detta leder till att beroendet av olja och gas snabbt fasas ut och ersätts av förnybara energikällor. Extremväder och stormar runtom i världen, inte minst i Europa och i Sverige ökar allmänhetens engagemang för klimatfrågan under mitten av 2020 och början på 2030-talet. Det etableras en stark miljörörelse som propagerar för en beteendeförändring från en oreglerad marknadsdriven ekonomi till ett mer jämställt samhälle med fokus på social rättvisa, mänskligt välmående och miljö. Den sociala mobiliseringen leder till politisk handling och flera gröna partier etableras med rötter i olika gröna ideologier som ekofeminism, ekosocialism och ekomodernism. De svenska riksdagspartierna bildar Klimatlänken, ett nätverk med fokus på att ställa krav på en miljömässig och rättvis klimatomställning. De fungerar som produktiva motpoler till varandra eftersom det ekomodernistiska partiet värdesätter investeringar i teknologisk utveckling medan ekofeministiska och ekosocialistiska partier kräver en rättvis omställning och mindre fokus på ekonomisk tillväxt. Regeringen kommer med ambitiösa åtgärder, där stora delar av budgeten går till hälsa, utbildning, forskning och klimatanpassning. Sverige ligger i framkant och arbetar för internationella regleringar inom miljö och klimat. Den teknologiska utvecklingen går snabbt och Sverige exporterar innovativa tekniska lösningar till andra länder, samtidigt som regeringen ger mer handlingsutrymme och stöd till kommuner och länsstyrelser i deras arbete för klimatanpassning. Motståndsrörelser som prioriterar ekonomisk tillväxt framför klimatomställning minskar i styrka när medborgare inser att omställningen inte drabbar ekonomin i allt för stor utsträckning. Detta tack vare förutseende beslut om investeringar och genomtänkta avtal och styrmedel som kommit tidigt på plats. Den svenska befolkningen tränas i civil beredskap för olika klimatrelaterade katastrofer från en tidig ålder och rutiner för klimatanpassning arbetas fram och implementeras från statligt håll via den nyinrättade Myndigheten för Klimatanpassning.

Vad finns det för strategier för klimatanpassning idag?

Försvar, attack och reträtt - olika strategier för kustskydd

Det finns fler olika sätt att planera och skydda områden från översvämningar. Generellt brukar man prata om tre olika kategorier av kustskydd för stigande havsnivåer och stormar: försvar, attack och reträtt. Försvar innebär att stänga ute vattnet och hindra att det kommer in i området med befintlig bebyggelse, tillexempel genom att konstruera skyddsvallar, murar och slussportar. Attack innebär att bygga skydd ut mot havet, tillexempel genom att bygga ut stränder med strandfodring eller konstgjorda öar längs kustlinjen som dämpar vågornas kraft och skapar en buffertzon mellan havet och befintlig bebyggelse. Reträtt innebär att låta vattnet stiga utan åtgärd och istället flytta på viktiga funktioner och bebyggelse som riskeras att hotas av översvämningar. I Farväl Falsterbo fokuserar vi framförallt på Försvar och Reträtt. Mer om klimatanpassningsåtgärder kan man läsa på SMHI genom att klicka här. 

Skyddsvall

"Nu är vi ett par hundra meter in över träsket. Vi närmar oss en lång vall som sticker upp, några meter hög, med en gångstig högst upp."

En typ av försvarsstrategi är att bygga skyddsvallar som en barriär mellan havet och bebyggelsen för att håller undan vattnet. Vallar består ofta av någon typ av jordmaterial. En vall tar mer plats än en mur då en vall brukar ha ett brett krön på nån meter och jämnt sluttande slänter. Fördelen med en vall är att den dämpar vågkraften genom dess lutning. Även fast vallar ofta ses som en permanent lösning så består dessa ofta av jordmaterial och i kontakt med vatten eroderas vallen. Detta innebär att jordvallar måste underhållas och byggas på emellanåt, efter en stormhändelse eller liknande.

Planerad reträtt

"Så staten gick in och köpte upp de förstörda husen, på villkor att de som bodde där flyttade nån annanstans."

I samarbetesversionen ser Skanör-Falsterbo väldigt annorlunda ut. Många av de hus som står där idag finns inte längre kvar och staten köpte husen på villkor att de som bodde där flyttade till en säkrare plats. Denna typ av klimatanpassningsstrategi brukar kallas planerad reträtt.

Planerad reträtt innebär att strategiskt anpassa samhället genom att planera för att flytta till annan mer lämplig plats. Mer specifikt innebär det att successivt omlokalisera byggnader, anläggningar och infrastruktur ut från riskområden till säker mark och ge mer utrymme åt vattnet. I Sverige är arbetet med planerad reträtt i en tidig fas och diskuteras främst inom forskningen. Sveriges Geotekniska Institut (SGI), har haft ett forskningsprojekt, CAMEL (Climate Adaptation by Managed Realignment) under 2018-2020 som analyserade vilka tekniska, rättsliga, sociala och styrande hinder som finns på olika nivåer i samhället för genomförandet av planerad reträtt.

Däremot finns det andra länder som har kommit längre i tillämpningen av planerad reträtt som klimatanpassningsstrategi. I Indonesien planerar man att flytta huvudstaden från ön Java till provinsen Östra Kalimantan på ön Borneo. Den nuvarande huvudstaden med över 10 miljoner invånare ligger under havsytan och forskare har bedömt att den norra delen av staden kan dränkas till 2050. Flytten till den nya huvudstaden, Nusantara, ska ske under en tioårsperiod. På Fiji har regeringen konstaterat att över 830 samhällen kan komma att behöva omlokaliseras på grund av klimatförändringar. Vissa omlokaliseringsprojekt har redan genomförts och att 45 samhällen kommer att behöver flyttas inom de närmaste 5–10 åren. I Storbritannien har man också genomfört några planerade reträtter.

Klicka här för att läsa mer om CAMEL, SGIs forskningsprojekt om planerad reträtt. Läs en vetenskaplig artikel om projektet genom att klicka här. 

Flexibel markanvändning (flexmark)

"Vi stannade här framför de stora akvaponi-tankarna. Som ni märker luktar det inget vidare. Men det är den här doften som min mamma är uppvuxen i. En gång i tiden låg det faktiskt hus här också, men nu är det bara de här järn-tankarna längs hela gatan."

I samarbetesversionen av Farväl Falsterbo stöter vi även på en annan typ av strategi: Flexibel markanvändning (flexmark). Detta kan ses som ett mellanled av planerad reträtt. När planerad reträtt fokuserar på att successivt flytta viktiga funktioner och bebyggelse så fokuserar flexibel markanvändning istället på att ta vara på dessa riskområden. Flexibel markanvändning handlar om att successivt ge plats åt vattnet, vilket innebär att mark i riskområden kan användas och ändras över tid, för ändamål som kan flyttas eller överges när effekterna av klimatförändring blir för stora och för kostsamma att skydda sig emot. Exempel på ändamål för marken kan vara lämplig för kan vara rekreation (som en fotbollsplan eller golfbana), olika arrangemang som festivaler, marknader, gång-/cykelväg och tillfälliga bostäder.

Likt planerad reträtt är flexibel markanvändning i en tidig fas i Sverige, SGI har ett pågående forskningsprojekt, COALA (Coastal Adaptation through flexible land-use), som pågår 2022 till 2025. Projektet ska utforska flexibel planering och markanvändning som en möjlig strategi för långsiktig anpassning av kustområden till stigande hav och erosion. Även fast flexmark inte har använts än i Sverige finns det andra exempel med ett likande tänk, som dagvattenparker, där man har fridat områden från bostäder och verksamheter som istället tillåter för flera andra aktiviter men som man även tillåter att översvämmas. Översvämningsparken i Hyllie är ett sådant exempel, läs mer om parken genom att klicka här.

Klicka här för att läsa mer om COALA, SGIs forskningsprojekt om flexibel markanvändning.

Evakueringstorn

"Det är ändå ganska imponerande. Den här träkonstruktionen är flera meter hög, och där uppe finns ett större rum, och flera mindre skjul."

En central del i samarbetesversionen av vandringen är Trygghetstornet, vilket är en typ av evakueringstorn. Evakueringstorn är en strategi för att ge säkerhet till människor i händelse av tsunami, orkan eller annan naturkatastrof och finns på flera håll i världen, bland annat i USA och Japan. Evakueringstornen kan ingå som en del av en ny byggnad eller vara ett fristående torn. Även Skanörs kyrka i berättelsen kan ses som en typ av evakueringstorn eller evakueringsplats för när det sker stormar och översvämningar.

“Pålpalatset”

"Ni ser ju själva. Det går en hög mur som är säkert hundra meter lång längs gatan, och där bakom ligger palatset. Det är enormt stort -det fyller upp två kvarter- och det står på pålar som är flera meter höga, så det blir som att det flyger."

Pålpalatset i konfliktversionen är inspirerat av privata lösningar för att klimatsäkra hus, vilket är förekommande i bland annat USA. Många områden i USA är mer frekvent utsatta för översvämningar än vad vi ser i Sverige idag och de har ett annat typ av försäkringssystem. USAs motsvarighet till MSB, FEMA, gör beräkningar för översvämningar med rätt korta återkomsttider där de fastslår en nivå för olika områden som ändras kontinuerligt. Denna nivå som kallas “base flood elevations” brukar försäkringsbolag använda som förhållningspunkt. De hus vars golvyta är högre än denna nivå har mindre risk för att bli översvämmade och kan därför försäkras mot en lägre premie än de hus vars golvyta befinner sig under samma nivå. Därför kan en vanlig lösning vara att höja upp husen på pålar eller på andra sätt se till att komma över försäkringsbolagens höjdnivå. På så sätt minskar risken för översvämningsskador på huset och ägaren får en lägre försäkringspremie att betala. I Sverige är det idag fastighetsägaren som är ansvarig för att klimatanpassa sitt hus, så kanske ser vi mer av dessa individuella lösningar framöver.

Myndigheten för klimatanpassning

"Sen togs hela ansvaret för översvämningar i Sverige över av en helt ny myndighet: Den nationella myndigheten för klimatanpassningar."

I dagsläget finns det inte någon nationell myndighet med övergripande ansvar för klimatanpassningsfrågan i Sverige. Istället är frågan splittrad, med en rad olika myndigheter som alla ansvarar för klimatanpassningsarbetet inom sina respektive sektorer. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har exempelvis i uppgift att genomföra konsekvensbedömningar och riskhanteringsplaner för olika klimatrelaterade fenomen som översvämningar, värmeböljor och skogsbränder medan Boverket har som uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för hus och andra byggnader. Dessutom ansvarar Sveriges länsstyrelser för att samordna klimatanpassningsarbetet på regional nivå och stödja kommunerna i deras arbete. Kommunerna spelar på många sätt en central roll i klimatanpassningsarbetet eftersom de genom det kommunala planmonopolet har stora möjligheter att påverka den fysiska planeringen och den lokala anpassningen för klimatförändringars negativa effekter. Detta är en mindre centraliserad styrning av klimatanpassningsarbetet jämfört med många andra europeiska länder. Däremot har Sverige en nationell klimatanpassningsstrategi sedan år 2018 var syfte är att skapa större tydlighet och en nationell samordning kring klimatanpassningsfrågor.

Nollvisionen

"Jo. Det var en tid när översvämningarna blev fler och fler över hela världen, och torkan var fruktansvärd i mellanöstern. Här hemma ville vi sätta press på kommunerna. Så riksdagen bestämde att Sverige skulle ha en nollvision. Ingen människa skulle få omkomma på grund av klimatet."

I både samarbetes-och konfliktversionen beslutades om en Nollvision i Sverige, det vill säga att ingen ska omkomma på grund av klimatet. Sverige har idag redan flera nollvisioner, där den första och kanske mest kända är att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Klimatförändringar kan påverka människors liv och hälsa på olika sätt. I vandringen ligger fokus på hur klimatförändringar leder till stigande havsnivåer och en ökad förekomst av extremväder, såsom stormar eller kraftiga skyfall. Vid dessa händelser kan översvämningar hota människors liv och hälsa. Även om drunkning ofta är en dödsorsak vid översvämningar kan människor också dö av förfrysning på grund av att de blir nedkylda efter att ha blivit blöta. Klimatförändringar leder även till ökade extremtemperaturer och kan därför orsaka fler värmerelaterade dödsfall, något som kommer bli allt vanligare i städer. Dessutom har förbränningen av fossila bränslen, som orsakar klimatförändringar, påverkan på människors hälsa då de skapar luftföroreningar. Luftföroreningarna blir dessutom värre i ett torrare och varmare klimat och kan leda till hjärt-kärlsjukdomar, luftvägsbesvär och astma och kan också orsaka för tidig död.

Beredskap och civilförsvar

Samhällets sårbarhet för klimatförändringar påverkas av hur väl förberedda vi är på vilka konsekvenser som kan ske och hur de ska hanteras när en allvarlig händelse väl inträffar. Tanken bakom den civila beredskapen är att öka denna medvetenhet och se till att även civila personer är förberedda och vet vad de ska göra om till exempel en kraftfull storm drar in och orsakar stora översvämningar. Civil beredskap handlar om att vara förberedd på både ett praktiskt och på ett mentalt plan. Som privatperson ska man både veta vad som kan hända under en storm och ha övat på hur man ska agera när den väl drar in. Det kan även innebära att det har bildats lokala grupper av civila som bidrar med hjälp om myndigheter eller räddningstjänst av olika anledningar har svårt att ingripa eller har svårt att ta sig fram.

Den civila beredskapen är en länk i den större samhällsberedskapen inför kris, krig eller konflikter. I den bredare beredskapen eller totalförsvaret ingår även att staten och dess olika myndigheters funktion ska upprätthållas och fungera under pressade former. I en klimatanpassningskontext skulle ett exempel kunna vara att se till att det finns tillräckligt med flyttbara pumpsystem för två eller fler allvarliga översvämningar som inträffar samtidigt, samt att de är utspridda så att de alltid är lätta att använda och snabba att skicka ut i ett nödläge.

Begrepp

Klimatneutralitet

"Nu fick man bråttom att bli av med fossilberoendet: det tog tjugofem år, men sen dess har vi inte släppt ut mer koldioxid i Europa än vad naturen och tekniken kan ta hand om."

Klimatneutralitet innebär att klimatpåverkan av en process, produkt eller företeelse har nått netto noll, det vill säga att den har uppnått en balans mellan växthusgasutsläpp och växthusgasupptag. Sverige har som mål att bli klimatneutralt innan år 2045. Att vara klimatneutral innebär att lika mycket utsläpp binds som släpps ut, antingen av naturen eller med teknik. Detta kan göras på flera sätt, bland annat genom så kallad klimatkompensation. Endast klimatkompensationsprojekt som tar upp växthusgaser under lång tid får dock användas i en klimatneutral process.

Flyttstöd & Hemförsäkring

"Du ser ju de andra husen häromkring. Det var då de började förstöras. Och försäkringsbolagen slutade betala för skador på hus som inte var klimatsäkrade."

Försäkringsbolagen sätter ett pris på en försäkring beroende på hur troligt eller otroligt det är att en viss händelse ska inträffa; ju större sannolikhet en händelse har att ske, desto mer kostar försäkringen att teckna. I takt med att konsekvenserna av klimatförändringarna blir mer och mer påtagliga, och händelser så som intensiva stormar eller översvämningar sker allt oftare, kommer försäkringsbolagen att bli mindre och mindre motiverade att teckna försäkringar för personer, byggnader och objekt som befinner sig i riskzonen för dessa konsekvenser. Ett tydligt exempel på detta är människor som äger hus i kustnära områden. När försäkringsbolagen slutar försäkra dessa byggnader för att havet kryper allt närmre och översvämningarna blir allt mer frekventa kommer kostnaden för husägarna att öka, antingen för att försäkringarna blir dyrare, eller för att huset inte kan bli försäkrat och de själva därför måste betala för eventuella översvämningsskador. Redan 2018 meddelade Länsförsäkringar en ägare till en kustnära tomt i Kristianstad att denna inte skulle kunna försäkras på grund av den stora översvämningsrisken.Vissa försäkringsbolag är dock öppna för att försäkra även ett kustnära hus ifall ägaren själv har genomfört tillräckliga klimatanpassningar. Exempel på sådana skulle kunna vara att de har installerat ett pumpsystem i källaren eller anlagt icke-asfalterade ytor kring huset där regnvattnen kan rinna ned och sugas upp.

Läs mer om försäkringar i relation till klimatanpassning genom att klicka här.

Akvaponi

"Det är ett slutet odlingssystem, som liknar ett ekosystem. Helt fantastiskt. Längst ner finns det fiskar. Deras avföring filtreras, och blir gödning till grönsakerna som vi odlar ovanpå. Och vattnet går bara runt och behöver väldigt sällan bytas ut."

Akvaponik är ett slutet odlingssystem som kombinerar odling av vattenlevande organismer så som fisk, skaldjur och alger med så kallad hydroponisk odling av växter (det vill säga att växter odlas genom att planteras direkt i vatten utan någon matjord, och att de får sin näring från det vatten de planteras i). I traditionell odling av vattenlevande organismer måste vattnet ofta bytas ut eftersom djurens avföring till slut leder till att vattnet blir giftigt. I en akvaponisk odling filtreras istället avföringsvattnet ut och bryts ned av så kallade kvävefixerande bakterier. Vattnet förs sedan vidare till växterna, vars rötter tar upp alla näringsämnen och bidrar med den näring de behöver för att växa. Efter att djurens avföring har brutits ned och växterna tagit upp alla näringsämnen är vattnet rent igen, och kan därefter skickas tillbaka till tanken med de vattenlevande organismerna. På detta sätt skapar akvaponin ett cirkulärt odlingssystem som liknar ett ekosystem i miniatyr.

Läs mer om akvaponik och andra landbaserade vattensystem genom att klicka här. För mer avancerad läsning om akvaponik klicka här för att läsa en vetenskaplig artikel.

Flommen

Flommen är ett flackt område till väster om Skanör-Falsterbo. Där växer högt gräs och lågväxta buskar. Området har fått sitt namn efter de små laguner som finns där, vilka formellt kallas för ”flommar”. Flommen har under historiens gång omformats på grund av erosion från vatten och vind och fortsätter göra detta än idag. Historiskt sett användes det som betesmarker för djur, men området har även varit golfbana under tidigt 1900-tal. Det är registrerat som både naturreservat och Natura 2000-område eftersom det har ett väldigt värdefullt och unikt växt-och djurliv, bland annat anses det vara en av Sveriges bästa rastplatser för flyttfåglar. Många av växterna är beroende av att området betas av djur, vilket är något som fortfarande pågår i området. Bland floran kan nämnas ovanliga arter som taggkörvel, pipstäkra och dansk iris, medan faunan präglas av sitt utbredda fågel-och grod/paddliv. En av de karakteristiska fågelarterna är skärfläckan, vilket blivit något av en symbol för Flommen.

Om du vill läsa en kortare översikt av Flommen, klicka här. Om du vill läsa mer om Flommen och andra naturvårdsprogram i Vellinge kommun, klicka här. 

Ålgräs

"Ålgräs. Långa, ljusgröna blad som växer i stora ängar på havsbotten –fulla med fiskar och yngel, snäckor och räkor. En äng med ålgräs kan bestå av en enda växt som är flera hundra år gammal! De är livsviktiga för hela vårt ekosystem och hela den sommaren 2030 snorklade jag runt näset och skrev ner vilka ålgräsängar som fanns."

Ålgräs är en undervattensväxt som även kallas bandtång. Trots detta namn är den dock inte en egentlig tångväxt. Det är en av de viktigaste svenska undervattensväxterna eftersom den kan sprida ut sig i stora ängar längs med kusterna och därmed skapa goda förutsättningar för fiskar och ryggradslösa djur att trivas, söka skydd eller hitta föda. Växten bidrar även till att stabilisera havsbottnen och minska erosion. Den är därför väldigt viktig i arbetet med klimatanpassning av kustområden.Det största hotet mot ålgräset är övergödning, det vill säga att gödningsmedel som innehåller stora mängder kväve och fosfor släpps ut i havet. Detta leder till att plankton och små alger blir allt fler, vilket i sin tur gör det svårare för ålgräset att ta upp ljus. Även ökad bebyggelse i och kring kustområden kan också skada ålgräset eftersom vattnet blir grumligare. Detta gör att det blir svårare för växten att breda ut sig i större ängar.

Klicka här om du vill läsa mer om ålgräs. Länsstyrelsen har gjort en inventering av Ålgräs i Skåne 2016.